Är bastun den hemliga ungdomskällan?

Vad säger forskningen om att bada bastu? Vad gäller sjukdomsprevention, ökad prestation & livslängd.


Bastu är ett bokstavligen ett hett ämne just nu med mycket ny forskning som utförts under de senaste åren. Vad händer egentligen i kroppen när vi utsätts för extrem hetta? Denna exponering framkallar s.k mild hypertermi (en ökning av kroppens kärntemperatur) vilket aktiverar en termoregulatoriskt respons som involverar neuroendokrina, kardiovaskulära och cellprotektiva mekanismer som arbetar tillsammans för att återställa homeostas (jämviktstillstånd) och förbereda kroppen för framtida värmestressorer.1 Detta är alltså till förmån för många som vill minska risken för eller lider av hjärt- och kärlsjukdom, degenerativa sjukdomar, autoimmuna tillstånd eller hormonella besvär.

Under de senaste decennierna har bastubad framkommit som ett sätt att öka livslängden och förbättra den allmänna hälsan, detta är baserat på övertygande data från observations-, interventions- samt mekanistiska studier.

Av särskilt intresse är resultaten från deltagare som kommer från ”Kuopio Ischemic Heart Disease Risk Factor (KIHD)”-studien från Finland, som identifierade starka samband mellan bastuanvändning och minskad risk att dö i förtid samt drabbas av sjukdomar så som cancer, Alzheimers och hjärt- och kärlsjukdom. I data från KIHD-studien minskade risken för mortalitet (risken att dö av hjärt- och kärlsjukdom, cancer och nervdegenerativa sjukdomar i förtid) för deltagarna som bastade 2–3 gånger/vecka med 24%, varpå de som bastade 4–7 gånger i veckan hade hela 40% mindre risk att dö av dessa sjukdomar. I KIHD-studien identifierades även andra stora hälsofördelar, speciellt när det kommer till mental hälsa. De vuxna män och kvinnor som var med i studien och använde bastun 4-7 gånger per vecka var hela 77% mindre benägna att utveckla psykotiska störningar, oavsett kostvanor, socioekonomisk status, fysisk aktivitet och inflammatorisk status.2

I de flesta studierna har deltagarna bastat i en temperatur om cirka 80 grader (10–20% luftfuktighet) och med en duration på cirka 20 minuter per session. Det finns en signifikant skillnad mellan de studiedeltagare som bastade mindre i jämförelse med de deltagare som bastade mer frekvent, dosförhållandet spelar alltså stor roll.

I flertalet studier var frekvent bastubadning (4–7 ggr/vecka) förknippat med:

77% lägre risk att utveckla psykotiska störningar

60% lägre risk för Alzheimers sjukdom

60% lägre risk för plötslig hjärtdöd 

50% lägre risk för dödlig hjärtsjukdom 

51% lägre risk för stroke

46% lägre risk för högt blodtryck

Bara en enda bastusession har visat sig:

Sänka blodtrycket

Förbättra hjärtfrekvensförändringar (Heart rate variability) vilket är ett mått på hjärtats kapacitet att svara positivt under stressfulla situationer. 

Förbättrad arteriell anpassning

Ökar parasympatisk aktivitet (Vila & återhämtning).

Snabbar på neuromuskulär återhämtningen.

Minskar systemisk inflammation (Minskar CRP som är en inflammatorisk markör samt ökar IL-10 som är en anti inflammatorisk markör).

Mekanismer som kan förklara de positiva effekterna:

Heat shock proteins (HSP)

En huvudsaklig anledning till de positiva effekterna vid värmeexponering förklaras via mekanismerna från de så kallade ”Heat shock proteins” (HSP). HSP svarar på stressfulla situationer och vid värmeexponering är det ett av de mest robusta tillvägagångssätten att öka dessa proteiners uttryck och aktivitet. Proteinerna är viktiga för är att de bibehåller de tre-dimensionella strukturerna inuti dina celler, vilket är av stor vikt för våra proteiners funktioner att tex skapa röda blodkroppar (som syresätter kroppens alla celler), synapser (signalkoppling mellan två celler som nerv- och muskelceller) samt för att bibehålla funktionen av de vita blodkropparna vilket är vitalt för vårt immunförsvar. HSP har även visats minska muskelnedbrytning och tros ha en viktig roll i att motverka åldrande. Vid en bastusession om 73 grader Celsius i 30 minuter uppmättes HSP öka med 49% och dessa nivåer fortsatte att vara höga hela 48h efter sessionen.3456789

Nrf2

Nrf2 är en så kallad transkriptionsfaktor (proteiner som är involverade i omskrivning av gener) som befinner sig i cellens cytoplasma. Vid aktivering färdas Nrf2 till cellkärnan vilket leder till en reglering av ett stort nätverk av gener med cellskyddande-, antioxidantiska-, och antiinflammatoriska funktioner som ger skydd mot oxidativ stress (fria radikaler) samt kronisk inflammation, vilket ofta är de underliggande orsakerna till de flesta kroniska sjukdomarna. Värmeexponering aktiverar Nrf2 vilket även hämmar pro-inflammatoriska molekyler som är involverade i patofysiologin för hjärt- och kärlsjukdomar.1011

FOX03

FOX03- proteiner är en stark regulator för transkription av gener som aktiveras vid värmeexponering. Dessa spelar en viktig roll i människors livslängd samt bidrar till ett mer hälsosamt åldrande. FOX03-proteinerna reglerar ett stort antal gener som motverkar cellernas åldrande som annars kan leda till skada på vårt DNA, proteiner och lipider (fettsyror) samt förlust av stamcellsfunktioner. De ökar även produktionen av gener som reglerar DNA-reparation, tumörsuppressorgener, stamcellsfunktion samt immunfunktion. Vid värmestress bildar FOX03-proteinerna även ett binding med sirulin 1 (SIRT1) vilket är ett enzym som reglerar metabola processer som frisättning av insulin, mobilisering av lipider, respons på stress samt livslängds-modulering.121314151617

Inflammation

En annan förklaring till att bastubadande verkar ha en positiv effekt på åldrande och kan bidra till längre livslängd är att bastubadande leder till en sänkning av systemisk inflammation i kroppen. Bastubadande har visat sig minska CRP som är en inflammatorisk markör samt öka IL-10 som är en anti inflammatorisk markör.1819 Flertalet studier antyder att inflammation spelar en stor roll i åldrandeprocessen och åldersrelaterade sjukdomar så som tex Alzheimers, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Att då ha ett så pass effektivt verktyg som att bada bastu är en användbar strategi till att leva längre i frånvaro av åldersrelaterade sjukdomar.

Bastu har även visat sig ha positiva effekter på hjärnans funktioner, genom att bidra till en ökning av endorfiner mycket likt vid fysisk aktivitet som ger dig en positiv effekt på ditt humör. Förhöjda markörer för inflammation observeras ofta hos personer som lider av depression. Kronisk aktivering av kroppens inflammatoriska responssystem främjar utvecklingen av depressiva symtom och orsakar förändringar i hjärnan samt på våra neuroendokrina funktioner. Bastuanvändning har visat sig minska symtomen vid depression. I en slumpmässig, dubbelblind studie på 30 friska vuxna individer med diagnosen depression utsattes deltagarna som för en enda bastu-session som höjde deras egna kroppstemperaturen till 38,5 grader Celsius, resultatet var en snabb antidepressiv effekt inom en vecka som varade i upp till sex veckor efter själva behandlingen.2021

Förbättrad neurogenes (process som gör att nervceller nybildas inom nervsystemet)

Värmestress och träning ökar uttrycket av så kallade Brain-derived neurotrophic factor (BDNF),  ett protein som verkar på nervceller i det centrala och perifera nervsystemet, för att främja tillväxten av nya nervceller. BDNF modulerar neural plasticitet vilket kan minska både ångestkänslor samt depressiva symtom. Processen är aktiv i hippocampus, hjärnbarken och lillhjärnan  – områden som är involverade i inlärning, långtidsminne och kognitiva funktioner. BDNF produceras också vid träning, där det spelar en roll i muskelreparation samt vid tillväxt av nya muskelceller.2223

Varför har värmestress positiva fysiologiska effekter på hjärt- och kärlsystemet?

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att nästan 18 miljoner människor dör varje år av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket motsvarar runt en tredjedel av alla dödsfall världen över. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i hög grad förebyggas med olika livsstilsförändringar, som exempelvis bastubadande.

Stora prospektiva studier som genomförts i östra Finland har visat att studiedeltagarna som utförde måttligt bastuanvändning (2-3 gånger per vecka) var 27 procent mindre benägna att dö av hjärt-kärlsrelaterade orsaker, medan frekvent användning (4-7 gånger per vecka) var hela 50 procent mindre benägna att dö av hjärt-relaterade orsaker jämfört med individer som inte badar bastu.2

Alla som är fysiskt aktiva vet med sig att kroppens kärntemperatur ökar under aktivitet när du väl kommer igång. De fysiologiska mekanismerna överlappar till stor del om du höjer kroppstemperaturen vid fysisk aktivitet eller via bastuanvändning. De gemensamma faktorerna är att du höjer din kärntemperatur, börjar svettas samt att din puls går upp. Till exempel kan hjärtfrekvensen öka upp till 100 slag per minut under bastusessioner med måttlig temperatur och upp till 150 slag per minut under varmare sessioner, liknande de ökningar som observerats under fysisk träning med måttlig till kraftig intensitet.24252627

När du bastar går alltså din puls upp till cirka 100-150 slag/min beroende på temperaturen i bastun vilket kan jämföras med pulshöjningen motsvarande måttlig-intensiv fysisk aktivitet. Efter en enda bastusession minskar både blodtryck och puls jämfört med innan du steg in i bastun. Samma sak händer efter fysisk aktivitet. Hypertoni (högt blodtryck) definieras här som ett systoliskt tryck på 130 mm Hg eller högre och/eller ett diastoliskt tryck på 80 mm Hg eller högre, vilket är en kronisk höjning av blodtrycket.28

I exempelvis en studie visade det sig att individer som använde bastun två till tre gånger i veckan hade 24% lägre risk för att utveckla högt blodtryck medan studiedeltagarna som använde bastun fyra till sju gånger per vecka hade 46 procent lägre risk för att utveckla högt blodtryck, jämfört med dom som bara använde bastun bara en gång i veckan.29

Enligt en annan studie visade det sig att en enda bastusession ger en sänkning av blodtrycket.30 Vi rekommenderar därav att bastubadande är ett ypperligt verktyg för att hjälpa människor att minska risken för högt blodtryck samt som en kompletterande behandling vid högt blodtryck.

För att ytterligare stressa hjärt- och kärlsystemet kan bastubadande kombineras med köldexponering så som att rulla sig i snön eller bada sig i kallvatten till och från under bastusessionen vilket kan ge adderande effekter på hjärta och kärl.31

Vilka är de positiva effekter på din fysiska samt mentala prestation?

Individer som redan är fysiskt aktiva och börjar basta får en adderande effekt på mitokondriernas funktioner i muskelvävnad jämfört med fysiskt inaktiva individer som börjar basta. Flertalet positiva effekter påvisas även hos inaktiva individer, men mycket mer hos individer som redan är fysiskt aktiva. Mitokondrier genererar det mesta av cellens tillförsel av adenosintrifosfat (ATP), som används som källa för vår energi. Mitokondrier benämns således som cellens kraftverk.32

Värmestress från att använda bastun kan generera förbättringar i fysisk kondition och atletisk prestanda genom att öka uthålligheten samt för att bibehålla och främja muskelmassa. En liten interventionsstudie gjordes där forskarna tittade på effekterna av upprepat bastubruk på atletisk prestation och andra fysiologiska effekter hos sex manliga distanslöpare. Resultaten visade att en bastunession på 30 minuter två gånger i veckan efter träningen under tre veckors tid, resulterade i att atleterna kunde löpa 32% längre innan de blev helt utmattade jämfört med innan bastuinterventionen. Andra fysiska effekter hos studiedeltagarna som uppmättes efter interventionen var en 7,1% ökning av plasmavolym samt en 3,5% ökning av röda blodkroppar.33 Under träning transporterar de röda blodkropparna syre från lungorna till kroppens vävnader (särskilt arbetande muskler) och levererar koldioxid till lungorna som vi sedan andas ut. En ökning av röda blodkroppar kan underlätta dessa processer och därmed förbättra atleters prestation.

Värmeanpassning

Atleter som ska förbereda sig för tävling eller träning i varmare miljöer kan ha stor nytta av värmeanpassning genom att förbereda kroppen på att prestera under högre temperaturer. Värmeacclimatisering skapar komplexa fysiologiska anpassningar som förbättrad temperaturreglering, minskar fysiologisk belastning och förbättrar idrottsprestation i heta miljöer. Värmeanpassningen från bastubadande ökar också blodflödet till skelettmusklerna, vilket ökar tillförseln av bränsle som glukos, fettsyror och syre, vilket i sin tur minskar musklernas behov av sina egna glykogenlager. Uthållighetsidrottare “går ofta in i väggen” och tar slut på grund av tömningen av lever- och muskelglykogenlagren. Värmeanpassningen har visat sig reducera användningen av muskelglykogen med 40-50% jämfört med före värmeacclimatisering , antagligen på grund av ökat blodflöde till musklerna.3435

Underhåll av muskelmassa

Muskulär atrofi (nedbrytning), menas med att en minskning eller förlust av muskelvävnad vilket inträffar genom att vi inte använder musklerna över tid eller skadar oss så att vi inte kan belasta det drabbade området. Atleter kan även drabbas av muskelnedbrytning vid osund överträning så att musklerna bryts ner mer än vad de hinner byggas upp. Atrofi orsakar avsevärd förlust av muskelstyrka, särskilt under den första veckan av immobilisering eller överträning, på grund av minskad proteinsyntes (proteintillverkning) samt ökad proteinnedbrytning.36

Värmeexponering, som kan uppnås genom bastubruk, kan minska mängden proteinnedbrytning genom att öka HSP, minska oxidativ skada, främja frisättning av tillväxthormon samt förbättra insulinkänsligheten.3738  Att upprätthålla en positiv proteinsyntes har särskild relevans för återhämtning från skador eftersom en skada kan tippa balansen mot proteinnedbrytning och bort från proteinsyntes i musklerna, vilket kan leda till muskelnedbrytning. 

En interventionsstudie gjordes på individer som var immobiliserade i 10 dagar där ena gruppen fick värmebehandling lokalt applicerat jämfört med kontrollgrupp. I gruppen individer som fick värmebehandling motverkades förlust av mitokondriell funktion, ökade nivåerna av HSP samt minskade muskelnedbrytningen med 37% jämför med kontrollgruppen som ej fick värmebehandlingen.39

Tillväxthormon (GH)

Bastuanvändning ökar frisättning av tillväxthormon men hur mycket beror på duration, temperatur och frekvens. Till exempel, två bastu sessioner på 20 minuter styck vid en temperatur om 80 grader Celsius med en 30 minuters kylningsperiod emellan ökade nivåerna av tillväxthormon tvåfaldigt över normalvärdet, varpå två 15 minuters sessioner vid 100 grader Celsius separerad med en kylningsperiod på 30 minuter emellan resulterade i en femfaldig ökning av tillväxthormon.4041

Intressant nog har upprepad bastuexponering över längre tid en ännu större effekt på att öka tillväxthormon. I en studie utsattes 17 män och kvinnor för en timmes bastusession 2 gånger per dag med en temperatur om 80 grader Celcius under en sju dagar period. Studiedeltagarna uppvisade en 16-faldig ökning i nivåer av tillväxthormon den tredje dagen.42 Tillväxthormonet fortsatter sedan att vara förhöjt några timmar efter bastuanvändning.43 Det är då värt att nämna att bastuanvändning och träning kan ha en adderande effekt tillsammans för att väsentligt höja nivåerna av tillväxthormon när de används tillsammans.44

Mental-fokus och koncentrationsförmåga

Två nyckelspelare inom kognitiv och mental funktion är noradrenalin, ett hormon som produceras i hjärnan samt prolaktin, ett hormon som frisätts av hjärnans hypofys. Noradrenalin förbättrar fokus och uppmärksamhet medan prolaktin främjar myelintillväxt, vilket gör hjärnans koppling snabbare och är en kritisk funktion för att reparera nervcellsskador. I en studie där unga män bastade i 80 grader Celsius till individuell subjektiv utmattning så ökade deras noradrenalinnivåer med 310% och deras prolaktinnivåer ökade med 900%. Nivåer av kortisol, ett hormon som vanligtvis förknippas med stressrespons, minskade även något.4538 På liknande sätt upplevde en studie med kvinnor som deltog i 20 minuters sessioner i torrbastu två gånger i veckan en 86% ökning av noradrenalin och en ökning med 510% i prolaktin efter sessionen.46

Avgiftning

Svettning underlättar utsöndring av vissa toxiska ämnen och mineraler som ofta ansamlas muskler, fettväv och organ. Vid en bastusession förlorar vi i genomsnitt cirka 0,5 kilo vätska genom svettning.47

Tungmetaller

Tungmetaller är naturligt förekommande metallelement som är giftiga. Vanliga exponeringar för tungmetaller kommer från vardagsprodukter som arsenik i jordbruksprodukter, kadmium i cigarettrök och bilavgas, bly i leksaker samt kvicksilver i tandamalgam och vissa typer av fisk. Vissa av dessa tungmetaller utsöndras i svett och användning av bastu kan underlätta utsöndringen ur kroppen.48

Hur varmt/-hur länge samt hur ofta bör vi basta för att uppnå bästa effekt enligt forskningen?

Temperatur:

80 grader Celsius (med 10–20% luftfuktighet)

Duration:

20 minuter per session

Frekvens (hur ofta):

2–3 gånger i veckan för positiv effekt

4–7 gånger i veckan för signifikant positiv effekt (nästan dubbelt så positiva effekter)

Infraröd bastu och Waon bastu från Japan

Det har även gjorts studier på infraröd bastu (IR bastu) vid temperatur om 45-60 grader Celcius samt Waon bastu från Japan som har en temperatur kring 60 grader Celcius vilket alltså inte är lika varma som den finska varianten på bastu. Samtliga studiedeltagare i den här studien lider av Kranskärlssjukdom eller Ischemisk hjärtsjukdom och använder då IR bastu/Waon bastu oftare fast med längre duration.4950

Temperatur:

45-60 grader Celsius

Duration:

45 minuter per session

Frekvens (hur ofta):

En gång per dag i 2–3 veckor.

Effekterna av IF bastu för deltagarna som led av Kranskärlssjukdom jämfört med kontrollgrupp:

Förbättrad uthållighet, hjärtstorlek och sjukdomsstatus.

Effekterna av IF bastu för deltagarna som led av Ischemisk hjärtsjukdom jämfört med kontrollgrupp:

Förbättrad vaskulär endotelfunktion.

SÄKERHET 

– En effektiv och säker aktivitet för de flesta friska individer såväl som för patienter med mer stabila typer av hjärtsjukdomar.

– Underlättar för människor som har förhinder och inte kan utföra någon fysisk aktivitet.

– Återställ vätskebalansen efter att ha använt bastun (vid en 20–30 minuters session tappar du cirka 0,5 kg vätska).

KONTRAINDIKATIONER (När du ej ska basta)

Nyligen hjärtinfarkt, instabil angina pectoris eller svår aortastenos.

Äldre som är benägna att ha lågt blodtryck.

Vid alkoholanvändning (alkoholkonsumtion innan och under ett bastubad har i flera fallrapporter lett till dödlig utgång).

Referenser


  1. Cardiovascular and Other Health Benefits of Sauna Bathing: A Review of the Evidence https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30077204 []

  2. Association Between Sauna Bathing and Fatal Cardiovascular and All-Cause Mortality Eventshttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25705824 [] []

  3. Oxidative stress and protein aggregation during biological aging.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11525876 []

  4. Abundance of intrinsic disorder in protein associated with cardiovascular disease.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16939197 []

  5. Protein Misfolding and Neurodegenerationhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18268186 []

  6. Heat shock proteins in neurodegenerative disorders and aging https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25208934 []

  7. Anti-inflammatory heat shock protein 70 genes are positively associated with human survival.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20388090 []

  8. Effect of heat acclimation on heat shock protein 72 and interleukin-10 in humanshttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17615280 []

  9. Heat stress and cardiovascular, hormonal, and heat shock proteins in humans.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22488284 []

  10. Nrf2, the Master Regulator of Anti-Oxidative Responses. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29261130 []

  11. Prognostic factors influencing the patency of hemodialysis vascular access: literature review and novel therapeutic modality by far infrared therapy. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19299217 []

  12. FOXO Transcriptional Factors and Long-Term Living https://www.hindawi.com/journals/omcl/2017/3494289/ []

  13. The pro-longevity gene FoxO3 is a direct target of the p53 tumor suppressorhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21423206 []

  14. FOXO3: A Major Gene for Human Longevity – A Mini-Review https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25832544 []

  15. Foxo in the immune systemhttps://www.nature.com/articles/onc200826 []

  16. FOXO transcription factors: key regulators of cellular quality control.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24630600 []

  17. Stress-Dependent Regulation of FOXO Transcription Factors by the SIRT1 Deacetylasehttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14976264 []

  18. Sauna bathing and systemic inflammationhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29209938 []

  19. Association of High Cardiovascular Fitness and the Rate of Adaptation to Heat Stresshttps://www.hindawi.com/journals/bmri/2018/1685368/ []

  20. Repeated Thermal Therapy Diminishes Appetite Loss and Subjective Complaints in Mildly Depressed Patientshttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16046381 []

  21. Whole-Body Hyperthermia for the Treatment of Major Depressive Disorderhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27172277 []

  22. Head-out immersion in hot water increases serum BDNF in healthy males.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29157042 []

  23. Voluntary exercise and palatable high-fat diet both improve behavioural profile and stress responses in male rats exposed to early life stress: Role of hippocampushttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20594764 []
  24. Regular thermal therapy may promote insulin sensitivity while boosting expression of endothelial nitric oxide synthase–effects comparable to those of exercise training. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19203842 []

  25. Haemodynamic and hormonal responses to heat exposure in a Finnish sauna bathhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2759081 []

  26. Cardiac Responses to Thermal, Physical, and Emotional Stresshttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1785579/ []

  27. The blood pressure and heart rate during sauna bath correspond to cardiac responses during submaximal dynamic exercise.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31126559 []
  28. 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29133354 []
  29. Sauna Bathing and Incident Hypertension: A Prospective Cohort Studyhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28633297 []
  30. [30] []
  31. Sauna bather’s circulation.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3218896 []
  32. Repeated exposure to heat stress induces mitochondrial adaptation in human skeletal musclehttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30024339 []
  33. Effect of post-exercise sauna bathing on the endurance performance of competitive male runnershttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16877041 []

  34. Muscle metabolism during exercise in the heat in unacclimatized and acclimatized humans https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/4066564 []
  35. Substrate utilization in leg muscle of men after heat acclimation https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3624132 []

  36. Muscular Atrophy Following Immobilisationhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2197699 []

  37. Intermittent hyperthermia enhances skeletal muscle regrowth and attenuates oxidative damage following reloadinghttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17110516 []

  38. Benefits and risks of sauna bathing.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11165553 [] []

  39. Daily heat treatment maintains mitochondrial function and attenuates atrophy in human skeletal muscle subjected to immobilization https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31046520 []
  40. Haemodynamic and hormonal responses to heat exposure in a Finnish sauna bathhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2759081 []

  41. Benefits and risks of sauna bathing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11165553 []

  42. Endocrine effects of repeated sauna bathing https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3788622 []

  43. Benefits and risks of sauna bathing.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11165553 []

  44. Effect of hyperthermia and physical activity on circulating growth hormonehttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18923562 []

  45. Haemodynamic and hormonal responses to heat exposure in a Finnish sauna bathhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2759081 []

  46. Response of plasma endorphins, prolactin and catecholamines in women to intense heat in a saunahttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2830109 []

  47. Sauna-Induced Body Mass Loss in Young Sedentary Women and Menhttps://www.hindawi.com/journals/tswj/2014/307421/ [ []

  48. Blood, Urine, and Sweat (BUS) Study: Monitoring and Elimination of Bioaccumulated Toxic Elementshttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21057782 []
  49. [46] []
  50. [47] []