Vad säger forskningen om köldexponering?
Under vinterhalvåret uppstår perfekta förhållanden för kallbad ifall du skulle vilja stärka ditt immunförsvar, öka din ämnesomsättning, optimera ditt hormonella system samt förbättra ditt fokus och förbättra ditt mående!
Köldexponering har inom forskningen visat sig ha positiva effekter på vår hjärna, vårt immunförsvar, ämnesomsättning, träningsprestation samt återhämtning.
Att utsätta sig för kyla är något som vår genetik är väl utrustad för och att utsätta sig för dessa stressorer som våra förfäder gjorde är positivt för både kroppens och hjärnans funktioner.
När du utsätter dig för kyla under kortare perioder så tvingar du din kropp till att effektivisera sina system i syfte att bli tillräckligt starka för att bättre klara av stress. Detta är en så kallad “positiv stressor” som stärker kroppen likt träning, bastubadning och att fasta. Är du van vid att utsätta dig för dessa typer av stressorer så kommer den vardagliga “negativa” stressen inte påverka dig lika kraftigt och inte upplevas lika intensiv. Med tiden så kommer du bli mindre känslig för vardaglig stress så att du inte reagerar lika starkt på vardagliga stressorer som deadlines, långa köer i trafik och affärer, stressiga jobbsituationer eller ekonomiska bekymmer.
Om du tränar din temperaturreglering genom nedkylning så kommer din kropp bli bättre på att mer effektivt värma upp sig så att du slipper gå runt och huttra i vinterkylan.
Embrace the cold!
Köldexponering har inom forskningen visat sig:
– Stärka immunförsvaret
– Öka blodcirkulationen
– Sänka blodtrycket
– Öka sömnkvaliteten
– Öka lymfcirkulationen
– Stärka nervsystemet
– Detoxifiera kroppen
– Förbättra hormonell aktivitet
– Öka din återhämtning
– Förbättra humöret
Effekter av köldexponering på hjärnan
Det finns en rad mekanismer och anekdotiska bevis som visar att kallbad och kalla duschar kan förbättra och stabilisera ditt humör. Det har till och med föreslagits att kalla duschar kan användas för att förhindra och behandla depression. När vi utsätter oss för köldexponering får vi en robust frisättning av hormonet noradrenalin i både hjärnan och blodomloppet. Noradrenalin är inte bara ett hormon utan också en neurotransmittor (signalsubstans) som är involverad i fokus, vakenhet, humör och koncentrationsförmåga. Kyla skapar en kraftig ökning av noradrenalin som sker via det sympatiska nervsystemet (fight or flight). En minskning av noradrenalin är förknippat med både minskat fokus, försämrad kognitiv förmåga, sämre humör, låga energinivåer och sänkt uppmärksamhet. En försämrad reglering av detta hormon ses ofta hos människor som lider av depression och/eller ADHD. Hormonet har även visat sig ha positiva effekter mot smärta och inflammation. När noradrenalin frisätts i blodomloppet ökar vasokonstriktion (sammandragning av blodkärlen) vilket sker när vi utsätter oss för kyla, genom att blodkärlen då dras samman så minskar den totala ytan av kärlen vilket leder till att vi inte förlorar lika mycket kroppsvärme ut till omgivningen. Vi blir alltså bättre på att hålla kroppstemperaturen uppe. 1 & 2 & 3 & 4
Hur kallt/-hur länge samt hur ofta bör vi utsätta oss för kyla för att uppnå bästa effekt enligt forskningen?
För att få en ökning av sympatiska nervsystemet för att öka dina nivåer av noradrenalin behöver det bli ganska kallt. Ett kallbad om 20 grader Celsius under en timme verkar inte vara tillräckligt för att öka dina nivåer av noradrenalin för att uppnå större hälsoeffekter medan en timme om 14 grader Celsius ökade frisättningen av noradrenalin med hela 530% samt ökade nivåerna av dopamin (även kallad njutningens neurotransmittor) med 250%. Men en timmes exponering som dessa deltagare utsattes för behövs dock inte för att få en kraftig frisättning av dessa hormoner. I en annan longitudinell studie jämfördes effekterna hos människor som utsattes för kallbad om 4,4 grader Celsius i 20 sekunder mot människor som utsattes för helkropps-kryoterapi i 2 minuter om -110 grader Celsius. Dessa två grupper utförde köldexponeringen 3 gånger i veckan under 12 veckors tid. I båda grupperna ökade noradrenalinnivåerna med 200–300%. Det intressanta är att dessa ökningar höll i sig efter köldexponeringen mot slutet av 12 veckorsperioden, vilket tyder på att effekterna inte märkbart minskade när studiedeltagarna väl vande sig vid kylan. 3 & 5
Mekanismer som kan förklara de positiva effekterna:
Cold shock proteins (CSP)
När vi blir exponerade för kyla aktiveras så kallade köldchock-proteiner (Cold shock proteins) som kan bidra till en nervskyddande effekt. Ett av de särskilt studerade köld-chock-proteinerna kallas RBM3 (RNA binding motif 3) och återfinns i hjärnan, hjärtat, skelettmuskulaturen men även i levern. RBM3 är nödvändigt för återhämtning av synapser (bryggan mellan två nervceller). Synapser är sättet nervceller kommunicerar via och hur minnen skapas samt lagras in i hippocampus (som är den del av hjärnan som är ansvarig för inlärning och minne). RBM3:s funktion är att restaurera synapsernas återkopplingsvärden och denna process sker då genom att RBM3 binder till RNA i syfte att öka proteinsyntesen i nervcellernas dendriter (nervcellernas kommunikationscentral). Detta resulterar i att RBM3s köld-chock-proteiner reparerar de nervceller som är skadade.
Förlorade synapser uppstår vid normalt åldrande av hjärnan, påskyndar neurodegenerativa sjukdomar som exempelvis Alzheimers och Parkinsons samt efter traumatisk hjärnskada. Köldexponering ökar återuppbyggnad och skyddar synapser vilket då skulle kunna ha en skyddande effekt för åldrande och för hjärnan i allmänhet.
Hur mycket kroppens kärntemperatur (37 grader Celsius) behöver sänkas för att aktivera dessa proteiner som RBM3 i människor är en fråga som forskningen än inte kunnat svara på. Men när man har odlat mänskliga nervceller i labb under en temperatur på 36 grader Celsius ökade RBM3 i dessa nervceller under 24-48h jämfört med nervceller som var odlade i 37 grader Celsius. 6
Man såg att i en studie på unga män som fick prova att stanna i ett kallbad om 20 grader Celsius i under en timme sänkte sin rektaltemperatur till 36,9 grader Celsius. Om de utsattes för ett kallbad om 14 grader Celsius i en timme sänktes temperaturen till 36,1 grader Celsius. I syfte att sätta det I perspektiv så krävs det relativt kraftiga temperaturförändringar för att RBM3 processen ska aktiveras.
Inflammation
Inflammation är alltid den sekundära responsen till smärta och/eller infektion och är kroppens sätt att väcka immunförsvaret i syfte att påskynda reparationen av eventuella vävnadsskador samt eliminera döda eller skadade celler i vävnaden. Men om denna process startar utan att det finns ett biologiskt hot kan andra problem uppstå. Ett av de bästa exemplen är autoimmuna sjukdomar, vilket betyder att kroppens immunförsvar attackerar sin kroppsegna vävnad som i sin tur skapar inflammation. Detta händer vid bland annat ledgångsreumatism (RA), glutenintolerans, Morbus crohn, Ulcerös kolit, Psoriasis med flera.
Inflammation har identifierats som en av de mest huvudsakliga faktorerna som påskyndar åldrande och är även associerad med de flesta av våra åldrandessjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimers/demens och cancer.
En ny studie tittade på olika biomarkörer hos den äldre populationen (85–99 åringar), centenarians (100 åringar), semisupercentenarians (105+ åringar) och supercentenarians (110+ åringar) och fann att den enda gemensamma biomarkören som kunde förutse långt leverne med bra kognitiv förmåga över alla åldersgrupper var just begränsad närvaro av inflammation. 7
Hormonet noradrenalin som togs upp tidigare (med rollen som signalsubstans) vid köldstress kan öka upp till fem gånger så mycket kan även ha fler funktioner!
En annan viktig roll som noradrenalin har är nämligen att minska inflammation! Noradrenalin inhiberar (hämmar) inflammatoriska processer genom att minska tumör-nekrosfaktorn alfa (TNF-alpha) som finns i flera celler i immunsystemet och har som huvuduppgift att aktivera inflammationsprocessen i kroppen. TNF-alpha är involverad i nästan alla mänskliga sjukdomar som exempelvis diabetes typ 2, inflammatoriska mag-tarmsjukdomar och cancer. Noradrenalin har även visat sig minska andra inflammatorisk molekyler som exempelvis “makrofag-inflammatoriskt protein 1 alfa” (MIP-1a) som produceras av immunceller och spelar en stor roll när det kommer till reumatiska sjukdomar som exempelvis ledgångsreumatism (RA). Noradrenalin verkar alltså ha en stark antiinflammatorisk effekt som ökar vid köldexponering. I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) fick patienter med artrit (ledinflammation) genomgå en helkropps-kryoterapi om -110 grader Celsius i 2-3 minuter tre gånger under en vecka varpå patienterna upplevde en kraftig smärtlindring av sina ledbesvär. Detta skulle kunna bero på en ökning av noradrenalin i sin tur lindrar den inflammatoriska processen då inflammation i sig själv orsakar smärta. En annan förklaring skulle kunna vara att lokal kryoterapi i studier har visat sig inhibera (hämma) aktivitet som bryter ner kollagenet som våra ledstrukturer till stor del består av. 8 & 9 & 10 & 11 & 12
Proinflammatoriska molekylen TNF-alfa kan även passera vår blod-hjärn-barriär vilket gör att de kan ta sig in till hjärnan och aktivera hjärnans immunceller (mikroglia). Detta ökar den inflammatoriska processen i hjärna vilket kan påverka oss väldigt negativt och bidra till humörsvängningar och eventuellt spela en stor roll i mentala sjukdomar. Det verkar mycket möjligt att terapeutiska behandlingar som kallbad och kryoterapi kan vara en förebyggande åtgärd för att minska inflammation. I publikationer har det även diskuterats att dessa inflammatoriska molekyler troligen bidrar till både depression och ångest genom att inflammationen hämmar frisättningen av hormonet serotonin som normalt blir nedreglerad av dessa typer av tillstånd. 13
Effekter på immunförsvaret
Immunsystemet spelar en stor roll när det kommer till åldrandeprocessen, vilket vi även har beskrivit ovan att inflammation gör. Att åldras är förknippat med att fler immunceller blir icke-funktionella och att det även sker en successiv minskning av dessa typer av celler. Människor som lever länge har i snitt fler biologiskt friska lager av immunceller. Du vill alltså ha ett bra lager av olika typer av funktionella immunceller för optimalt försvar mot yttre hot. Vissa typer av immunceller har visa sig öka när du utsätter dig för kyla vilket talar för att det har en positiv effekt på vårt immunförsvar.
Vintersimmare har på samma sätt identifierats ha ett högre antal vita blodkroppar än icke-vintersimmare. I en annan studie utsattes deltagarna för köldexponering i en klimatkammare om fem grader Celsius, varpå de fick en ökning av antal cytotoxiska T-lymfocyter, vilket är en specialiserad typ av immuncell som dödar cancerceller. Individer som fick spendera 30 minuter i ett kallt rum om fyra grader Celsius fick en minskning av deras kroppstemperatur med 0,45 grader Celsius, varpå deltagarna uppmätte en ökning och aktivitet av T-mördarceller (T-mördarceller är en annan typ av immunceller som dödar virus och tumörceller). Anekdotiska historier har länge delats av människor som kallbadar om att de mer sällan blir förkylda och får mindre influensaliknande symtom. Detta skulle kunna vara en förklaring till detta då det verkar ha en stärkande effekt på vårt immunförsvar enligt dessa studier. I epidemiologiska studier har vintersimning associerats med 40% minskad förekomst av luftvägsinfektioner. Så resultaten av dessa studier stärker att köldexponering skulle kunna vara en effektiv metod för att stärka sitt immunförsvar och minska risken att drabbas av förkylningar. 7 & 14 & 15 & 16 & 17 & 18
Viktminskning
Att kallbada har från början blivit populärt delvis för den effekt köldexponering har på viktminskning. Denna effekt kommer från vad vi kallar för köld termogenes. Detta menas med att kroppens försvarar sig mot kyla genom att öka metabolismen, kroppen producerar mer hetta för att värma upp kroppen varav denna krävande process kommer att bränna mer fett som energikälla.
Det finns två typer av köld-inducerad termogenes som ett biologiskt svar på köldexponering. Det första uppkommer i muskelvävnad då vi börjar darra/skaka av kylan på grund av att musklerna spänner sig och slappnar av snabbt kontinuerligt för att öka metabolismen så att mer hetta produceras via muskel-kontraktionerna. Den andra typen sker i fettvävnad och involverar inte darrning/skakning. Det är denna form av termogenes som leder till den fettförbrännande effekten, detta händer mer och mer ju mer vi kontinuerligt utsätter och anpassar kroppen för kyla.
Denna icke-darrande termogenesen (som uppkommer i fettvävnad) ökar mängden brunt fett i förhållande till vitt fett. Brunt fett har vi mer av de första månaderna efter att vi har fötts, vilket sedan görs om till mer vitt fett om vi inte kontinuerligt utsätts för kyla. Det bruna fettet har fått sin färg då de innehåller fler mitokondrier (cellernas energikraftverk), ju mer mitokondrier vi har desto högre blir vår metabolism. Kontinuerlig köldexponering leder därav till att mer av vårt vita fett omvandlas till brunt fett. Denna process är delvis reglerad av noradrenalin, som ökar upp till 2–5 gånger så mycket vid köldexponering beroende på intensitet och duration. Så ju mer brunt fett din kropp har desto fler mitokondrier har du i fördelat till varje fettcell, och desto mer fett kommer din kropp att bränna! 19 & 20
I studie utsattes unga vuxna deltagare för en lufttemperatur om 15–16 grader Celsius under 6 timmar om dagen i tio dagar i sträck. De ökade sin bruna fettvävnad med cirka 37% och efter acklimatiseringen ökade även deras icke-darrande termogenes med 11–18%, vilket gör att vi använder oss mindre av darrande termogenes via musklerna och mer via icke-darrande termogenes via fettcellerna så att våran fettförbränning därefter ökar så länge vi upprätthåller kontinuerlig köldexponering. Så om vi har mer brunt fett, som även blir mer aktivt under kyla, hjälper oss att motverka och minska fetma och övervikt på grund av att köldexponeringen ökar vår metabolism. I en annan studie visade det sig att när deltagarna utsattes för kallbad (med huvudet ovanför vattenytan) om 20 grader Celsius i 60 minuter ökade deras ämnesomsättning med 93% varpå de fick en ökning med hela 350% om de utsattes för kallbad om 14 grader Celsius under 60 minuter. 3 & 21
Ökning av kroppens egna antioxidanter
Antioxidanter oskadliggör fria radikaler som är en biprodukt av vår metabolism. Fria radikaler skapar oxidativ stress på kroppen och för mycket fria radikaler leder då till skador på vårt DNA, vilket ger en negativ effekt på åldrandeprocessen och främjar cancerutveckling. För mycket fria radikaler är också ett tecken på mitokondriell dysfunktion, varpå mitokondrierna är våra cellers kraftverk som producerar vår energi. Att kunna motverka dessa skador från att uppstå eller att kunna reparera skadorna efter att de har uppstått är otroligt viktigt för att bibehålla vår hälsa samt minska risken för att utveckla sjukdomar som exempelvis cancer.
Köldexponering fungerar som en hormesis stress. Hormesis är en toxisk stimulering som fungerar som så att yttre stress i rimlig dos stressar våra system så att de anpassar sig och blir starkare. När vi stressar kroppen genom kyla, värme, träning, ljusexponering (exempelvis solljus) skapar alla fria radikaler. I försvar aktiveras då signalsystem vid namn Nrf2 i levern som ökar produktionen av kroppens egna antioxidanter. I synnerhet Glutation som är kroppen mest kraftfulla antioxidanter. Detta system vill vi därav aktivera regelbundet via dessa aktiviteter, framförallt då detta ökar antioxidanterna mycket mer i kroppen är vad vi någonsin kan lyckas med genom att försöka få i oss antioxidanterna via livsmedel eller kosttillskott.
I en studie utsattes unga individer kryoterapi om tre minuter i minus 130 grader Celsius varje dag under 20 dagar, varpå deltagarna fördubblade deras aktivitet av Glutationreduktas (en av kroppens mest potenta enzymatiska antioxidantsystem) samt ökade ett annat potent antioxidant enzym vid namn Peroxiddismutas med hela 43%.
I en annan studie deltog elitatleter i kryoterapi session om 3 minuter i minus 120 grader Celsius varje dag under 10 dagar. Atleterna fick därefter en aktivitetsökning av Peroxiddismutas med 36% och en ökning av Glutationreduktas med 68%. Detta visar på att ju större exponering desto bättre resultat om vi jämför dessa två studier. 22 & 23
Muskelmassa, prestation och snabbare återhämtning
De faktorer som blir viktiga när vi kombinerar träning och köldexponering beror på vilken typ av träning vi utför och tajmingen av köldstress i relation till träningen.
Tajming
Direkt efter en träningssession ökar produktionen av proinflammatoriska cytokiner vilket är molekyler som aktiverar immunceller och är involverade i vävnadsreparation. Så efter träning ökar både inflammation och fria radikaler och dessa är nödvändiga för att aktivera genetiska signalvägar som bidrar till att skapa fler mitokondrier (cellens kraftverk) i våra muskelceller och bidrar till ökad muskeltillväxt. Vid träningsinducerad inflammation aktiveras makrofager som är en typ av immunceller som producerar höga nivåer av det anabola hormonet IGF-1 vid vävnadsskada som uppstår vid träning för att stimulera kroppen att bygga upp vävnaden lite mer än innan så att vi får en muskeltillväxt. 24
Den pro-inflammatoriska processen som ökar vårt anabola hormon IGF1 håller i sig cirka en timme efter träning och går därefter tillbaka till samma nivåer som innan träningstillfället, efter denna timme svarar kroppen istället med en anti-inflammatorisk respons. 25 & 26
Detta tyder på att utsätta sig för kyla direkt efter träning kan ha en negativ effekt på muskeltillväxten genom att häva den pro-inflammatoriska processen som är en viktig komponent till att stimulera kroppen till uppbyggnad.
Typ av träning
Träning skapar en stress på kroppen. I respons på denna stress aktiverar kroppen mängder av gener och signalvägar som skapar motståndskraft och försvar mot denna typ av stress. Det blir olika typer av tränings-stress på kroppen beroende om vi utsätts för aerob träning (uthållighetsträning), anaerob träning (som styrketräning) eller en mix av båda som exempelvis plyometrisk träning. Aerob träning ställer högre krav på våra celler att använda syre för energiproduktion medan anaerob träning inte har ett lika stort syrebehov. Att utsätta sig för köldexponering i anslutning till träning kan ge varierande effekter beroende på vilken typ av träning och när vi i förhållande till träningen utsätter oss för köldexponering.
Anaerob träning (styrketräning)
Helkropps kryoterapi vid minus 140–195 grader Celsius en timme efter plyometrisk träning och styrketräning (upphopp och lårcurl) visade positiva effekter i en variation av prestationsmått upp till 72 timmar efter denna köldexponering. De positiva effekterna var ökad styrka i startfasen av upphoppet och dess höjd. Andra adderande effekter var en förbättring i upplevd smärta både i vila och vid nästa upphoppsession. 27
Vad händer då om vi utsätts för köldexponering direkt efter styrketräning under den pro-inflammatoriska processen som stimulera kroppen till uppbyggnad?
En studie har visat att det kan ha negativa effekter om du utsätter dig för kallbad direkt efter du har styrketränat. Individer som utförde benpress och upphopp två gånger i veckan och omedelbart efter utsatte sig för tio minuters kallbad (alltså när den “positiva” informationen var som högst) uppvisade endast en tredjedels ökning i muskelmassa i sin framsida lårmuskulatur tio veckor senare jämfört med en kontrollgrupp som genomförde träningsperioden utan att utsätta sig för kallbad.
De som utsattes för kallbad hade även lägre muskelstyrka, mindre ökning av typ II muskelfibrer (de “explosiva” muskelfibrerna som används i explosiva aktiviteter) samt en minskning av andra markörer som är associerade med muskeltillväxt, som exempelvis en minskad aktivering av satellitceller. 28
Så vid användning av kyla för att en ökad prestation inom styrketräning och plyometrisk träning lutar majoriteten av studierna som finns tillgängliga idag att inkludera köldexponering tidigast en timme efter träningssessionen, då toppen av den positiva pro-inflammatoriska processen har passerat.
Aerob träning (uthållighetsträning)
Denna typ av träning är bland annat beroende av densiteten och antalet mitokondrier (cellernas kraftverk) i våra celler varpå det är mitokondrierna som ger oss möjligheten att använda syre för att producera cellulär energi. Om vi har fler mitokondrier så blir vi mer adapterade för aeroba aktiviteter och kan lättare producera energi av syret vi andas in.
Köldexponering ökar mitokondriell biogenes (produktion). Mekanismen bakom detta är att mitokondrier kan skapa värme (vilket vi behöver vid nedkylning) som en biprodukt av energiproduktion. Kyla aktiverar en gen som heter PGC-1a, som skapar fler mitokondrier i musklerna. PGC-1a är den gen som har störst inverkan på mitokondriell biogenes. Ju mer mitokondrier per muskelcell du har översätts direkt till din hur hög aerob kapacitet du besitter. En enda 15 minuters session kallbad i minus 10 grader Celsius efter hög intensitets löpning, ökade PGC-1a i muskelvävnad. Köldexponering ökade mätbart mitokondriell biogenes i muskelvävnad hos individer som utsattes för kallbad under 15 minuter i minus tio gradigt vatten tre gånger i veckan under fyra veckor efter löpning. 29 & 30
Elitlöpare som deltog i helkropps kryoterapi 1 timme, 24 timmar och 48 timmar efter back-sprintlöpning hade en 20% ökning i snabbhet och styrka upp till två dagar senare. Denna 20 procentiga ökningen kan tänkas ha att göra med en minskning i inflammatoriska och ökning av anti-inflammatoriska faktorer. För höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner efter träning kan resultera i akut försämring av prestanda och muskelskada. Detta kan bli ett problem vid för få återhämtningsdagar innan nästa träningspass, då skaderisken kan vara större på grund av återstående ömhet och förändringar i muskelfunktion. Det har visats att elitlöpare som utsattes för helkropps kryoterapi under 3 minuter i minus 110 grader Celsius 1 timme och 24 timmar efter träning förbättrade muskulär återhämtning genom att minska inflammatoriska processer (IL-1B och C-reaktivt protein) och öka anti-inflammatoriska processer (IL-1ra) vid båda tiderna. 31 & 32
SÄKERHET
- Detta dokument är endast för informationssyfte och är ej medicinsk rådgivning.
- Konsultera en läkare om du är osäker kring effekterna av kallbad, vintersimning eller kryoterapi kan vara kontraindicerat för just dig.
KONTRAINDIKATIONER (När du bör undvika exponering för kyla)
- Erfarit hjärtinfarkt nyligen, instabil angina pectoris eller svår aortastenos.
- Äldre som är benägna att ha lågt blodtryck.
- Vid alkoholanvändning (alkoholkonsumtion innan och under köldexponering kan leda till dödlig utgång).
Referenser
1. Adapted cold shower as a potential treatment for depression.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17993252
2. Chronic cold exposure increases RGS7 expression and decreases alpha(2)-autoreceptor-mediated inhibition of noradrenergic locus coeruleus neurons.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18461718
3. Human physiological responses to immersion into water of different temperatures
https://link.springer.com/article/10.1007/s004210050065
- The importance of norepinephrine in depression
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3131098/
- Effects of long‐term whole‐body cold exposures on plasma concentrations of ACTH, beta‐endorphin, cortisol, catecholamines and cytokines in healthy females
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00365510701516350
- Cold stress protein RBM3 responds to temperature change in an ultra-sensitive manner in young neurons
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0306452215007356
- Inflammation, But Not Telomere Length, Predicts Successful Ageing at Extreme Old Age: A Longitudinal Study of Semi-supercentenarians
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26629551
8. The effect of norepinephrine on endotoxin-mediated macrophage activation.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1845768
9. Exogenous and endogenous catecholamines inhibit the production of macrophage inflammatory protein (MIP) 1α via a β adrenoceptor mediated mechanism
https://bpspubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1038/sj.bjp.0702179
10. Effectiveness of different cryotherapies on pain and disease activity in active rheumatoid arthritis. A randomised single blinded controlled trial.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16870097
11. The Influence of Temperature and Fibril Stability on Degradation of Cartilage Collagen by Rheumatoid Synovial Collagenase
https://www.nejm.org/doi/pdf/10.1056/NEJM197401032900101
12. Effects of whole-body cryotherapy on serum mediators of inflammation and serum muscle enzymes in athletes
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S030645650800106X
13. Vitamin D and the omega-3 fatty acids control serotonin synthesis and action, part 2: relevance for ADHD, bipolar disorder, schizophrenia, and impulsive behavior.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25713056
14. Immune system of cold-exposed and cold-adapted humans.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8925815
15. Adaptation related to cytokines in man: effects of regular swimming in ice-cold water.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10735978
16. Immune changes in humans during cold exposure: effects of prior heating and exercise
https://www.physiology.org/doi/full/10.1152/jappl.1999.87.2.699
- Activation of NK cells in subjects exposed to mild hyper- or hypothermic load.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2457640
18. Winter swimming: healthy or hazardous?: Evidence and hypotheses
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0306987703002706
19. Cold-activated brown adipose tissue in healthy men.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19357405/
- High Incidence of Metabolically Active Brown Adipose Tissue in Healthy Adult Humans
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2699872/
- Cold acclimation recruits human brown fat and increases nonshivering thermogenesis
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3726172/
22. Whole-Body Cryostimulation – Potential Beneficial Treatment for Improving Antioxidant Capacity in Healthy Men – Significance of the Number of Sessions
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0046352
23. The effect of whole-body cryostimulation on the prooxidant–antioxidant balance in blood of elite kayakers after training
https://link.springer.com/article/10.1007/s00421-007-0524-6
24. Macrophages recruited via CCR2 produce insulin-like growth factor-1 to repair acute skeletal muscle injury.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20889618
- Pro- and anti-inflammatory cytokine balance in strenuous exercise in humans
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2269132/
- Effect of local cold-pack application on systemic anabolic and inflammatory response to sprint-interval training: a prospective comparative trial
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2762537/
27. Effects of whole‐body cryotherapy on recovery after hamstring damaging exercise: A crossover study
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23614691
- Post-exercise cold water immersion attenuates acute anabolic signalling and long-term adaptations in muscle to strength training
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26174323
29. Postexercise muscle cooling enhances gene expression of PGC-1α.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24561815
30. Regular postexercise cooling enhances mitochondrial biogenesis through AMPK and p38 MAPK in human skeletal muscle.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26041108
- Effects of Whole-Body Cryotherapy vs. Far-Infrared vs. Passive Modalities on Recovery from Exercise-Induced Muscle Damage in Highly-Trained Runners
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3233540/
32. Time-Course of Changes in Inflammatory Response after Whole-Body Cryotherapy Multi Exposures following Severe Exercise